Lägereldar och Solnedgångar
Nu när jag äntligen kommit över sorgen över Michael Jackson måste jag börja leva igen, och på det bästa sättet gjorde jag det dessutom. Jag for till Jakobstad med min kompis Isabel "Bella" Bjon.
Okej, tänker ni. Speciellt?
Nä, men så himla roligt !!! Hon och jag är som tvillingar och skrattar så himla mycket, ja, så mycket så åtminstone jag fick ont i magen.
Och dessutom lyckades jag göra några bravader som du säkert vill höra om. Men vi tar det från början:
Lördag 18 Juli 2009
Vi åkte till Jakobstad i en Mercedes, en detalj som bara bilintresserade Mirandor bryr sig om. Grymt sköna bilar, förresten. Nåja, vi kom fram efter att ha ätit flera hundra kilon glass som snarare bestod av två stora bollar, gammaldags tjära och dumle. Jag fick nästan en chock när jag såg hur stor glass jag köpt!
Bjon har sin villa vid Fäboda så vi tillbringade hela dagen på sandstranden, simmandes som den kräfta jag är. Förstås så började jag fjälla, gissa om snyggt... Jag blev bara vitare och vitare ju mer jag var i solen, ju mer fjäll som föll av. Rätt mystiskt, man brukar faktiskt bli brun av att sola.
I alla fall så hände inga stora bravader förrän kvällen. Bella och jag var på väg ner till stranden efter ett gott mål mat och några sånger till gitarr. Vi tänkte spela kubb i solnedgången med några villgrannar.
På vägen ner till stranden gick jag och Bella och sjöng Proud Mary men två olika stämmor. Vi svävade utanför orginalet rätt mycket och gnolade på. Det lät ganska hemskt enligt mig (Inte Bellas gnolande!!!).
Vad vi inte visste var att det satt en hel bunt med finnar och lyssnade på oss några meter ifrån bakom en massa gräs och träd. När vi slutade så hörde vi applåder och först då började vi titta oss runt. Då såg vi ju de där finnarna som log mot oss. Då bugade jag mig och sa: "Kiitoksia Kiitoksia!" När vi gick därifrån sa en av dem: "Jatkaa laulua!" men det gjorde vi inte. Hela kvällen ville jag gå och sjunga för de där finnarna men det blev aldrig av...
En till bravad som Bella och jag gjorde var där runt elva/tolv tiden senare den kvällen. Vi tänkte göra upp en eld och grilla marschmallows, fast vi egentligen inte fick. Bella stal en tändare från sina föräldrar, den enda de hade med ( våga bara säga nåt om det! ) och så rymde vi iväg till "kungastolen" ( en klippa formad som en stol ) för att njuta av solnedgången och läckra mallows. Vi samlade torra kvistar och gräs och lade i en hög. När vi försökte tutta eld i den så gick det förstås inte. Ingen eld tog fyr. Hur det nu gick till så tappade vi tändaren i en vattenpöl och den slutade att fungera, förstås. Då försökte vi göra upp en eld med hjälp av att gnida stenar mot varandra. Det enda som hände var att det började lukta äckligt. Just snyggt...
Utan eld blev det inga marschmallows så vi gick och badade i stället. Och jag har bara en sak att säga: Det var ISKALLT i vattnet! Tio grader var det i luften, dessutom.
När vi gick till sängs den kvällen har jag ingen aning om. Bella somnade på soffan, mdean jag satt och spelade sims. Vi vaknade halv tolv nästa dag, men nog i våra egna sängar i alla fall.
Söndag 19 Juni 2009
Eftersom vi vaknade så sent ( enligt mej ) hann vi inte vara så jätte mycket på stranden den dagen. Vi hann ändå vara så länge så att jag hann hitta en snygg kille att spana in...
Vi for hemmåt tre tiden. Jag hade teater på kvällen, Sommaren med Sputnik. Jag är statist, en ung mamma med ett barnvagn. Härligt!
Vi hann till Närpes i tid och här sitter jag nu.
Jag hjärtar er!
//MirandaMirre <3
Inne: Ute:
Solnedgångar Tändare
Tvillingar Sand i brallorna
Vattenlekar Ombyten
Lägereldrar Osynliga stenar
Sandstränder Småa bikinin
Vad vi inte visste var att det satt en hel bunt med finnar och lyssnade på oss några meter ifrån bakom en massa gräs och träd. När vi slutade så hörde vi applåder och först då började vi titta oss runt. Då såg vi ju de där finnarna som log mot oss. Då bugade jag mig och sa: "Kiitoksia Kiitoksia!" När vi gick därifrån sa en av dem: "Jatkaa laulua!" men det gjorde vi inte. Hela kvällen ville jag gå och sjunga för de där finnarna men det blev aldrig av...
En till bravad som Bella och jag gjorde var där runt elva/tolv tiden senare den kvällen. Vi tänkte göra upp en eld och grilla marschmallows, fast vi egentligen inte fick. Bella stal en tändare från sina föräldrar, den enda de hade med ( våga bara säga nåt om det! ) och så rymde vi iväg till "kungastolen" ( en klippa formad som en stol ) för att njuta av solnedgången och läckra mallows. Vi samlade torra kvistar och gräs och lade i en hög. När vi försökte tutta eld i den så gick det förstås inte. Ingen eld tog fyr. Hur det nu gick till så tappade vi tändaren i en vattenpöl och den slutade att fungera, förstås. Då försökte vi göra upp en eld med hjälp av att gnida stenar mot varandra. Det enda som hände var att det började lukta äckligt. Just snyggt...
Utan eld blev det inga marschmallows så vi gick och badade i stället. Och jag har bara en sak att säga: Det var ISKALLT i vattnet! Tio grader var det i luften, dessutom.
När vi gick till sängs den kvällen har jag ingen aning om. Bella somnade på soffan, mdean jag satt och spelade sims. Vi vaknade halv tolv nästa dag, men nog i våra egna sängar i alla fall.
Söndag 19 Juni 2009
Eftersom vi vaknade så sent ( enligt mej ) hann vi inte vara så jätte mycket på stranden den dagen. Vi hann ändå vara så länge så att jag hann hitta en snygg kille att spana in...
Vi for hemmåt tre tiden. Jag hade teater på kvällen, Sommaren med Sputnik. Jag är statist, en ung mamma med ett barnvagn. Härligt!
Vi hann till Närpes i tid och här sitter jag nu.
Jag hjärtar er!
//MirandaMirre <3
Inne: Ute:
Solnedgångar Tändare
Tvillingar Sand i brallorna
Vattenlekar Ombyten
Lägereldrar Osynliga stenar
Sandstränder Småa bikinin
Kommentarer
Trackback
