Rädslor vs Sjukdomar
Jag vet redan nu att detta kommer att bli ett långt inlägg, men jag skulle vilja att du läste det. Jag vill inte plåga dig med mina ramslor, och det är inte heller min mening med detta inlägg. Min mening är att du ska få reda på sanningen bakom den "livsfarliga" svininfluensan. Den som skrämmer oss människor till den grad så att vi måste spruta in den i våra kroppar så den verkligen ska ta kol på oss. Varför plåga friska kroppar?
Låt oss ta hela denna hemska historia från början, så du förstår allting.
Tänk dig att svininfluensan inte änns finns.
Läkemedelsindustrin är den ledande banditen som tjänar mer pengar på ett år än du någonsin kan räkna.
De tjänar dem på andra människor sjukdomar och lidande.
De vill tjäna mer och mer och mer... De är helt besatta av pengarna som hela tiden måste rulla in på miljardvinst varje år.
Det är som när du är godissugen. Ju mer du äter, ju mer vill du också ha.
Tillsist är de så besatta av miljarderna att de slutar tänka sunt. De tänker bara på hur de ska tjäna mest.
Skit i om människor får lida för det, bara läkemedelsindustrin får sina pengar.
Deras senaste påfund är H1N1.
Det började med att några personer dog av en helt vanlig influensa, precis som de gör alla år. Jag slår vad om att de som dog var fattiga och led av svält.
Då kom dessa smarta gubbar på att de skulle sprida rykten om ett livsfarligt influensavirus. De sålde det till media, de kanske lade på några siffron när det gällde dödfallen. Media svalde det med hull och hår.
Såklart, när det kom från ledande forskare inom läkemedel.
I själva verket fanns den inte.
Man skrämde upp jordens befolkning till max. Alla blev rädda att de skulle bli sjuka och dö.
Lekemedelsindustrin satt bara på sina höga hästar och njöt av uppståndelsen.
De skulle snart presentera deras viktigaste spelkort: Vaccin. Bara alla var tillräckligt rädda, så att alla skulle vilja vaccinera sig.
Så kom den dag då man började sälja vaccinet man tagit fram åt länderna runt om i världen.
Ingen vet vad vaccinet egentligen innehåller. Det man vet är att det innehåller ägg, som gör att vi människor får hönans dna i kroppen. Hur roligt är det? Chansen är stor att det på något sätt visar sig i våran hälsa. Har vi riktigt otur kanske det börjar växa fjädrar på oss.
Vaccinet innehåller också ett ämne som skadar våran hjärna. Vi blir dummare än vi varit förrut. Läkemedelsindustrin vill ha slavar som lever på medicin, så att de ska få sina miljarder.
Det betyder att de vill att vi ska bli sjuka.
Det blir vi också av deras vaccin.
Hur många har inte fått "biverkningar" av det i form av feber och spyande? Och om det är biverkningar, vad är då de riktiga verkningarna?
Vad är vi rädda för egentligen?
Det är våra rädslor som leder till sjukdomarna.
Jag vill bara råda dig att för allt i världen INTE vaccinera dig. Det kan bli det sista du gör, innan vi hittar dig tre meter ner i jorden, inuti en kista.
Jag hjärtar er! <3
//MirandaMirre
(Bild: Google
Låt oss ta hela denna hemska historia från början, så du förstår allting.
Tänk dig att svininfluensan inte änns finns.
Läkemedelsindustrin är den ledande banditen som tjänar mer pengar på ett år än du någonsin kan räkna.
De tjänar dem på andra människor sjukdomar och lidande.
De vill tjäna mer och mer och mer... De är helt besatta av pengarna som hela tiden måste rulla in på miljardvinst varje år.
Det är som när du är godissugen. Ju mer du äter, ju mer vill du också ha.
Tillsist är de så besatta av miljarderna att de slutar tänka sunt. De tänker bara på hur de ska tjäna mest.
Skit i om människor får lida för det, bara läkemedelsindustrin får sina pengar.
Deras senaste påfund är H1N1.
Det började med att några personer dog av en helt vanlig influensa, precis som de gör alla år. Jag slår vad om att de som dog var fattiga och led av svält.
Då kom dessa smarta gubbar på att de skulle sprida rykten om ett livsfarligt influensavirus. De sålde det till media, de kanske lade på några siffron när det gällde dödfallen. Media svalde det med hull och hår.
Såklart, när det kom från ledande forskare inom läkemedel.
I själva verket fanns den inte.
Man skrämde upp jordens befolkning till max. Alla blev rädda att de skulle bli sjuka och dö.
Lekemedelsindustrin satt bara på sina höga hästar och njöt av uppståndelsen.
De skulle snart presentera deras viktigaste spelkort: Vaccin. Bara alla var tillräckligt rädda, så att alla skulle vilja vaccinera sig.
Så kom den dag då man började sälja vaccinet man tagit fram åt länderna runt om i världen.
Ingen vet vad vaccinet egentligen innehåller. Det man vet är att det innehåller ägg, som gör att vi människor får hönans dna i kroppen. Hur roligt är det? Chansen är stor att det på något sätt visar sig i våran hälsa. Har vi riktigt otur kanske det börjar växa fjädrar på oss.
Vaccinet innehåller också ett ämne som skadar våran hjärna. Vi blir dummare än vi varit förrut. Läkemedelsindustrin vill ha slavar som lever på medicin, så att de ska få sina miljarder.
Det betyder att de vill att vi ska bli sjuka.
Det blir vi också av deras vaccin.
Hur många har inte fått "biverkningar" av det i form av feber och spyande? Och om det är biverkningar, vad är då de riktiga verkningarna?
Vad är vi rädda för egentligen?
Det är våra rädslor som leder till sjukdomarna.
Jag vill bara råda dig att för allt i världen INTE vaccinera dig. Det kan bli det sista du gör, innan vi hittar dig tre meter ner i jorden, inuti en kista.
Jag hjärtar er! <3
//MirandaMirre
(Bild: Google
Pånyttfödelsens Eld
Idag känner jag mig kreativ. Det riktigt bubblar i kroppen (tur att min hud inte börjat bubbla...).
Så jag måste helt enkelt skriva ytterligare ett inlägg. Så att du ska ha någonting annat att göra än att slaffsa runt i blötsnön och leka murmeldjur med snö öron. Eller något i den stilen ( tur för dig att jag inte riktigt har på klart hur ett murmeldjur ser ut. ).
Jag ska inte plåga dig med meterlånga inlägg, som jag ibland brukar använda som mitt värsta tortyrredskap.
Nej, idag tänker jag faktiskt skriva passligt långt, så alla murmeldjur med snö öron orkar läsa mina upplyftande ord.
Nu är det så att jag håller på att förändra mitt craziga jag till något som kan tänkas vara ganska normalt.
Jag antar att du genast tänker: Yes, nu är det slut med denna persons underliga beteénde.
Inte för att jag tänkte sluta vara hyper och leka Ulla-Bella, springa runt och "tala" i telefon med fallsett röst och snacke dansken. Nej, tvärtom, kära vänner. Det är snarare ett tecken på att jag lever och är vid mina sinnens fulla bruk ( Hmm... Eller, sådär halft ialla fall... )
Det sättet jag håller på att förändra mig är snarare att jag håller på att komma underfund med saker och ting.
Saker som jag gjort fel i några månader nu.
Saker som gör människor ovanligt dumma i huvudet.
Fråga mig inte vad dessa saker är för något. Jag vet knappt det själv.
Det enda jag vet är att jag vill födas igen till en mindre dumhuvad människa.
Mirre har lyckats göra en bravad på sistone också... ( Som vanligt då alltså, jag är proffs på att göra saker pinsamma för mig själv. )
Inom kärleken dessutom... (Hmm, en bravad i min smak alltså. Vem är det det gäller denhär gången då?)
Nä, nu håller det här inlägget på att spåra ur.
Kanske min kreativitet håller på att övergå i knasighet. Vänta bara när jag börjar springa runt här och leka Dr Crazy, med håret på ända, kinderna svarta därför att datorn har exploderat av min knäpphet.
Ni vet ju vad som hänt då... Mirre har blivit knasig av all överflödig kreativitet. ( Och såklart p.g.r av att hon just nu är förälskad, tyvärr... )
Hjälp, jag tror jag ska ringa dårhuset med det samma, ifall det nu skulle råka sig så att denna typ som just nu sitter och skriver blir allmänt... som Mirre alltid brukar vara!:D
Så Chiao, friends. (:
Jag hjärtar er! <3
//MirandaMirre
Inne: Ute:
Solstollarna Dåliga dokusåpor
Scaniamänn Yttermark
Lokaler Utedass
Snö Röda Kinder
Ulla-Bella Grisar
Kärlek Likgiltighet
Matrix-filmen Bitch-filmer
Så jag måste helt enkelt skriva ytterligare ett inlägg. Så att du ska ha någonting annat att göra än att slaffsa runt i blötsnön och leka murmeldjur med snö öron. Eller något i den stilen ( tur för dig att jag inte riktigt har på klart hur ett murmeldjur ser ut. ).
Jag ska inte plåga dig med meterlånga inlägg, som jag ibland brukar använda som mitt värsta tortyrredskap.
Nej, idag tänker jag faktiskt skriva passligt långt, så alla murmeldjur med snö öron orkar läsa mina upplyftande ord.
Nu är det så att jag håller på att förändra mitt craziga jag till något som kan tänkas vara ganska normalt.
Jag antar att du genast tänker: Yes, nu är det slut med denna persons underliga beteénde.
Inte för att jag tänkte sluta vara hyper och leka Ulla-Bella, springa runt och "tala" i telefon med fallsett röst och snacke dansken. Nej, tvärtom, kära vänner. Det är snarare ett tecken på att jag lever och är vid mina sinnens fulla bruk ( Hmm... Eller, sådär halft ialla fall... )
Det sättet jag håller på att förändra mig är snarare att jag håller på att komma underfund med saker och ting.
Saker som jag gjort fel i några månader nu.
Saker som gör människor ovanligt dumma i huvudet.
Fråga mig inte vad dessa saker är för något. Jag vet knappt det själv.
Det enda jag vet är att jag vill födas igen till en mindre dumhuvad människa.
Mirre har lyckats göra en bravad på sistone också... ( Som vanligt då alltså, jag är proffs på att göra saker pinsamma för mig själv. )
Inom kärleken dessutom... (Hmm, en bravad i min smak alltså. Vem är det det gäller denhär gången då?)
Nä, nu håller det här inlägget på att spåra ur.
Kanske min kreativitet håller på att övergå i knasighet. Vänta bara när jag börjar springa runt här och leka Dr Crazy, med håret på ända, kinderna svarta därför att datorn har exploderat av min knäpphet.
Ni vet ju vad som hänt då... Mirre har blivit knasig av all överflödig kreativitet. ( Och såklart p.g.r av att hon just nu är förälskad, tyvärr... )
Hjälp, jag tror jag ska ringa dårhuset med det samma, ifall det nu skulle råka sig så att denna typ som just nu sitter och skriver blir allmänt... som Mirre alltid brukar vara!:D
Så Chiao, friends. (:
Jag hjärtar er! <3//MirandaMirre
Inne: Ute:
Solstollarna Dåliga dokusåpor
Scaniamänn Yttermark
Lokaler Utedass
Snö Röda Kinder
Ulla-Bella Grisar
Kärlek Likgiltighet
Matrix-filmen Bitch-filmer
Själaband och Lyckorus
För några dagar sedan hände något fantastiskt!
Efter att jag läst på ett engelska prov ( jag kan faktiskt också vara en helt vanlig människa!;P )
plockade jag upp min halft bortglömda violin, stationerade den på min axel och började spela.
Ju längre jag spelade, ju mer koncentrerade jag mig på nyanserna i tonerna.
Nu kommer vi till det fantastiska.
Plötsligt känner jag hur ivern växer inom mig som den starkaste blodstörst. Jag känner hur mina kinder hettar av styrkan jag placerar i musiken, hur jag närmast börjar svettas av extas. Jag är förlorad. Förlorad i instrumentets klingande.
För varje vibration strängarna avger vibrerar även jag.
Det är nästan så att man vill skratta högt av glädje.
Fastän alla toner inte var så rena,
fastän allt inte blev perfekt,
kände man ändå av bandet som knutits mellan själen och instrumentet.
Min arm blir varm av elden som brinner i fingrarna.
Jag vet knappt var jag slutar och var violinen börjar.
Vi är ett jag och fiolen, och för mig finns det inget bättre!
Jag tänkte faktiskt börja gråta när jag plockade ner fiolen från axeln och studerade dess former.
Jag kände en äkta, stark kärlek som gjorde mig full av lycka.
Tänk att en träbit kan betyda så mycket för en människa. (:
Jag hjärtar violiner!
Jag hjärtar er!
//MirandaMirre <'3
Efter att jag läst på ett engelska prov ( jag kan faktiskt också vara en helt vanlig människa!;P )
plockade jag upp min halft bortglömda violin, stationerade den på min axel och började spela.
Ju längre jag spelade, ju mer koncentrerade jag mig på nyanserna i tonerna.
Nu kommer vi till det fantastiska.
Plötsligt känner jag hur ivern växer inom mig som den starkaste blodstörst. Jag känner hur mina kinder hettar av styrkan jag placerar i musiken, hur jag närmast börjar svettas av extas. Jag är förlorad. Förlorad i instrumentets klingande.
För varje vibration strängarna avger vibrerar även jag.
Det är nästan så att man vill skratta högt av glädje.
Fastän alla toner inte var så rena,
fastän allt inte blev perfekt,
kände man ändå av bandet som knutits mellan själen och instrumentet.
Min arm blir varm av elden som brinner i fingrarna.
Jag vet knappt var jag slutar och var violinen börjar.
Vi är ett jag och fiolen, och för mig finns det inget bättre!
Jag tänkte faktiskt börja gråta när jag plockade ner fiolen från axeln och studerade dess former.
Jag kände en äkta, stark kärlek som gjorde mig full av lycka.
Tänk att en träbit kan betyda så mycket för en människa. (:
Jag hjärtar violiner!
Jag hjärtar er!
//MirandaMirre <'3
